Afs organisatorisk och social arbetsmiljö: afs 2015:4
Afs organisatorisk och social arbetsmiljö:
Psykosocial arbetsmiljö – vad betyder nya reglerna (AFS 2015:4)?
Företagskultur Stress eller stressrelaterade sjukdomar har ökat med drygt 70 procent de senaste tio åren och den negativa utvecklingen tycks fortsätta. Arbetsmiljöverket skärpte därför kraven på alla arbetsgivare med föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö, AFS Målet är att minska den arbetsrelaterade ohälsan. Har du koll på hur AFS påverkar dig och din arbetsplats? Kurser i psykosocial arbetsmiljö — se hela utbudet här Bakgrunden till föreskrifterna är enligt Arbetsmiljöverket att arbetsmarknaden och arbetslivet förändras, liksom kunskapen kring vilka orsaker som ligger till grund för arbetsrelaterad ohälsa. Enligt en undersökning gjord på uppdrag av Arbetsmiljöverket känner över hälften av de cirka 1 arbetsgivarna och 2 arbetstagarna som tillfrågades någon som är i riskzonen för att bli sjuk på grund av stress på jobbet 55 procent respektive 72 procent. Många känner också någon som blir eller har blivit mobbad eller kränkt på jobbet 36 procent respektive 44 procent.
Osa föreskrift
Vad är OSA? Vad är OSA, organisatorisk och social arbetsmiljö? Organisatorisk och social arbetsmiljö, OSA, handlar om frågor som stress, konflikter, trygghet, mobbning, balans mellan jobb och fritid och stöd från chef och kollegor. Bild: Bengt Alm Frågor som stress och konflikter på jobbet är sådant som oftast varken kan eller bör försöka lösas på individnivå, utan snarare kräver en översyn av arbetsplatsen och hur arbetet är organiserat. Här har chefer, skyddsombud och andra som jobbar med arbetsmiljön en viktig roll. De här frågorna har tidigare ofta benämnts psykosociala frågor, men eftersom de hänger ihop med hur arbetet är organiserat, kallas området numera organisatorisk och social arbetsmiljö i Arbetsmiljöverkets föreskrifter AFS I föreskrifterna ingår tre områden: arbetsbelastning, arbetstidens förläggning och kränkande särbehandling. Enligt föreskrifterna ska arbetsgivaren ha kunskap om hur man förebygger och hanterar ohälsosam arbetsbelastning och kränkande särbehandling.
Bättre hälsa med bra organisatorisk och social arbetsmiljö
Chefer behöver rätt förutsättningar För att lyckas med det här arbetet behöver chefer och arbetsledare rätt förutsättningar för att jobba med OSA, i form av kunskap, stöd, tid och befogenheter. Alla arbetsgivare omfattas av föreskrifterna om organisatorisk och social arbetsmiljö och det är också arbetsgivaren som är ytterst ansvarig för att de följs. Arbetsgivaren ska till exempel se till att chefer och arbetsledare har tillräckligt med kunskaper när det gäller att främja, förebygga och hantera ohälsosam arbetsbelastning och kränkande särbehandling. Men även bedöma risker i samband med förläggning av arbetstider. Det är bra om även skyddsombuden har den här typen av kunskap. Vill du veta mer om hur man kan utveckla chefers organisatoriska förutsättningar så finns Suntarbetslivs verktyg Chefoskopet. Fyll på med kunskaper Kunskap är en färskvara och behöver uppdateras och fyllas på regelbundet. Inom ramen för det systematiska arbetsmiljöarbetet, SAM, kan skyddskommittén eller samverkansgruppen gå igenom kunskapsläget och planera utbildningar utifrån det.
Social arbetsmiljö exempel
Kränkande särbehandling 13 § Arbetsgivaren ska klargöra att kränkande särbehandling inte accep- teras i verksamheten. Arbetsgivaren ska vidta åtgärder för att motverka för- hållanden i arbetsmiljön som kan ge upphov till kränkande särbehandling. Allmänna råd: Klargörandet kan lämpligen göras skriftligen i en poli- cy. Chefer och arbetsledande personal har ett särskilt ansvar när det gäller att förebygga, uppmärksamma och hantera kränkande särbe- handling. Det är därför viktigt att de uppfyller kunskapskraven i 6 §. Ett gemensamt arbete kring bemötande och uppträdande kan bidra till att motverka kränkande särbehandling. Exempel på förhållanden i verksamheten som är viktiga att vara uppmärksam på är konflikter, arbetsbelastning, arbetsfördelning, för- utsättningar för samarbete och konsekvenser av förändringar. Av rutinerna ska det framgå 1. Arbetsgivaren ska göra rutinerna kända för alla arbetstagare. Allmänna råd: Vanligtvis rapporteras kränkande särbehandling till en chef när berörda inte på egen hand lyckats reda upp situationen.