Alkoholdemens dödlighet: alkoholdemens flashback
Alkoholdemens
Publicerad: Alkoholdemens Alkoholdemens är i många avseenden ett oklart medicinskt begrepp. Men det är en allmän uppfattning att hög alkoholkonsumtion kan leda till psykiska förändringar. Vanligast är att personligheten förändras. Omdömet sviktar och sviker. Personen släpper alla hämningar och blir ofta aggressiv, handlar utan insikt och drabbas av ångest och depression. Följden av alkoholdemens blir inte sällan ett socialt förfall. En liknande symptombild förekommer vid olika demenstillstånd där skadorna är särskilt uttalade inom pannloben och främre tinningloben. Med hjälp av olika tekniska metoder kan man avbilda hjärnan och hos svårt alkoholiserade patienter kan en läkare ofta påvisa en skada. Det är osäkert om förändringarna i hjärnan då är bestående eller om de går tillbaka om missbruket skulle upphöra. Även om personlighetsförändringarna efter långvarigt alkoholmissbruk är mycket tydliga är det lätt att förväxla dem med ett pågående dolt missbruk av alkohol eller andra droger.
Alkoholrelaterad demens
Alkoholrelaterad demens Riskfaktor för alzheimer Alkohol kan kopplas till kognitiv svikt och demenssjukdom på flera sätt. Personer som konsumerar stora mängder alkohol ökar risken för att utveckla Alzheimers sjukdom, den vanligaste demenssjukdomen. Det gäller särskilt hög alkoholkonsumtion i ung ålder. När det gäller lätt till måttlig alkoholkonsumtion är sambanden motsägelsefulla. En del studier tyder på att även mindre mängder alkohol ökar risken för demenssjukdom. Andra studier påvisar istället en skyddande effekt, det vill säga att risken för kognitiv svikt och utveckling av demens minskar av en lätt till måttlig alkoholkonsumtion i medelåldern. En särskild demensform Alkohol har också gett namn åt en särskild form av demenssjukdom. Diagnosen alkoholrelaterad demens kan ställas då alzheimer, vaskulära sjukdom och andra demenssjukdomar kan uteslutas samtidigt som patienten uppfyller de gällande kriterierna för demens. Typiska symptom vid alkoholrelaterad demens är minnessvikt, nedsatt uppmärksamhet och försämrad förmåga att planera och lösa problem.
Anhörig alkoholdemens
Utbildningsportal logga in Sjukdomens åtta faser En demenssjukdom innebär en stor omvälvning. Ur ett psykologiskt perspektiv kan sjukdomsförloppet delas upp i olika faser. Birgitta Ingridsdotter, geropsykolog, tar upp de viktigaste förändringarna för både den direkt drabbade och de anhöriga. Livet blir aldrig mer detsamma när någon närstående drabbas av en demenssjukdom. Sjukdomen kan utvecklas på lite olika sätt, förloppet skiljer sig från person till person. Under mina dryga tjugo år inom äldreomsorgen har jag ändå sett vissa gemensamma drag, åtta psykologiska faser som alla demenssjuka och deras anhöriga tycks gå igenom. I dessa faser bildar psykologiska förändringar och reaktioner ett mönster som delas av andra i samma situation. Givetvis är variationen stor; hur länge man befinner sig i varje fas, hur tydlig den är och hur den upplevs är helt individuellt. Faserna kan även överlappa varandra. Varje fas kan beskrivas utifrån de anhörigas perspektiv och utifrån hur personalen inom omsorgen kan bemöta och stötta den anhörige.
Alkoholdemens dödlighet:
Alkoholdemens livslängd
Demensen beror på skador i storhjärnan. Orsaken är nästan alltid långvarigt alkoholmissbruk. Sjukdomen kallas också Wernicke-Korsakoffs syndrom, där Wernickes sjukdom eller syndrom engagerar lillhjärnan, då det är vanligt att både storhjärnan och lillhjärnan är skadade. Vitaminbrist [ redigera redigera wikitext ] Sjukdomen är en näringsbristsjukdom och beror på brist på tiamin , det vill säga vitamin B1. Detta vitamin finns i många livsmedel och det är mycket ovanligt att tiaminbrist uppstår. Det är främst alkoholmissbrukare som drabbas av tiaminbrist; dels för att dessa ofta missköter sitt näringsintag i allmänhet, dels för att näringsupptaget delvis försämras av missbruket, dels för att kroppen använder B-vitamin vid nedbrytningen av alkohol. Patienter som alkoholavgiftas på svenska sjukhus ges rutinmässigt initialt injektioner med bland annat tiamin i höga doser Neurobion och senare under behandlingen B-vitaminer i tablettform som patienten måste fortsätta ta dagligen under ett antal veckor Beviplex Forte och Folacin; tidigare användes Oralovite i stället för Beviplex Forte.