Autism hantera känslor: autism känsloreglering
Hur hjälpa någon med autism med känsloreglering?
Hur sinnesintryck kan påverka Sinnesintryck Vid autism är det mycket vanligt med över- eller underkänslighet för sinnesintryck. Ibland beskrivs det som en annorlunda perception. I dagligt tal kallas detta ofta för intrycksallergi. Det kan handla om ett eller flera sinnen. Många med autism har svårt att hantera flera olika intryck samtidigt. Stress och oro kan göra att känsligheten för intryck påverkas så att känsligheten ökar. Det kan då i sin tur leda till mer stress. Det är lätt att utsätta någon med autism för obehag och stress om man inte känner till och tar hänsyn till personens känslighet för sinnesintryck. Ljud och ljus kan skapa stress och påverka koncentration. Dofter och smak kan orsaka illamående. Duschens strålar eller lätt beröring kan upplevas som att det gör ont. Det är viktigt i till exempel skola, vid möten eller i andra sammanhang att lyssna på personen själv, någon närstående eller annan som känner personen väl för information om sådan känslighet.
Autism hantera känslor:
Åtta myter om autism
Sisa frågar Jobbar som terapeut inom psykiatrin och möter vuxna autister som har svårigheter med känsloreglering och interoception. Hur kan jag hjälpa dem att utveckla dessa färdigheter? Hoppas du kan svara trots generell och otydlig frågeställning. Paula svarar Svårigheter med känsloreglering kan, men måste inte, vara ett stort problem. Att ha lätt till gråt måste nödvändigtvis inte ställa till större svårigheter om autisten själv och hens omgivning accepterar känsligheten, men däremot kan verbal och fysisk aggressivitet utgöra ett stort problem. Vid aggressivt beteende kan autisten stöttas i att hitta adaptiva sätt att frigöra den emotionella energin. Ett konstruktivt sätt kan exempelvis vara att uppmuntra autisten att sysselsätta sig med sina specialintressen eller att gå ut och ta en joggningstur. Ibland kan det hjälpa att be autisten att skriva om känslor eftersom det kan vara lättare för en autist att skriva än att prata.
Sinnesintryck autism
Ella frågar Kan du berätta om känslor och autism, det här med vad kan vara svårt inom det ämnet? Vilka svårigheter man kan ha när det gäller känslor? Paula svarar Vi med autism kan ha olika svårigheter med känslor. För det första har psykologen Bo Hejlskov sagt att autism kan innebära svårigheter med att skilja ens egna känslor från andras. Autisten förstår inte alltid vem det är som känner vad: är det autistens kompis som är trött och rädd eller är det autisten själv som är det? Grejen med lågaffektivt bemötande är just att en autist kan bli otroligt påverkad av andras känslomässiga tillstånd varpå autisten kan bli väldigt arg och upprörd när hen märker att hens omgivning är det. Blir påverkad av andras känslor Själv känner jag igen mig i svårigheterna med att skilja mina egna känslor från andras. Om någon som väntar på mig frågar mig med vad jag uppfattar som otålig röst om jag är klar snart blir jag själv väldigt, väldigt stressad. Jag kan liksom inte stå ut med tanken att någon känner sig rastlös för min skull eftersom rastlöshet är en negativ känsla.
Känsloskola autism
Det finns många felaktiga föreställningar om autism, till exempel att det skulle gå att bota. Åtta myter om autism Vardagligen möter personer på autismspektrumet och deras anhöriga flera vanliga myter och fördomar om autism. Vi tog hjälp av våra följare på Instagram för att samla några exempel. Nedan går vi igenom åtta av dem. Det stämmer inte. Det är en seglivad myt att autism skulle bero på föräldrarna, och då särskilt mamman. Autismspektrumtillstånd AST har tydliga diagnostiska kriterier. Det är en diagnos man föds med och det finns en stark genetisk ärftlighet. Den biologiska miljön kan dock påverka. Exempelvis har virusinfektioner och inflammatoriska processer hos mamman under graviditeten visat sig öka sannolikheten för AST. Högre ålder hos föräldrarna tycks också vara förknippat med AST hos barnet. Eventuellt är det så att flickor är underdiagnostiserade eftersom autism kan yttra sig lite annorlunda hos dem än hos pojkar.