Diabetes råd: diabetes typ 2 behandling
Diabetes råd:
Diabetes typ 2 och kost
Läs mer om Diabetes typ 2 Vad är diabetes? Diabetes Diabetes Mellitus är inte en utan flera olika sjukdomar med olika orsaker. Den gemensamma nämnaren är att blodsockret är för högt. Hur vanligt är diabetes? Uppemot personer har diabetes i Sverige idag, av dem har procent typ 2-diabetes. Det är ca i Sverige som har sjukdomen utan att veta om det. Vad är skillnaden mellan typ 1- och typ 2-diabetes? Typ 1- och typ 2-diabetes är två helt olika sjukdomar som har högt blodsocker som gemensam nämnare. Vid typ 1-diabetes slutar kroppen att bilda insulin. Insulin kan bara ges i injektioner, så en person med typ 1-diabetes måste tillföra insulin från dag ett i sin sjukdom. Typ 2-diabetes är mer komplex. Vid typ 2-diabetes bildar kroppen fortfarande insulin men det kan finnas ett insulinmotstånd som gör att insulinmängden inte räcker till. De båda diabetestyperna har många gemensamma drag men skiljer sig också åt på viktiga punkter, till exempel hur de behandlas och orsaken till att någon får sjukdomen.
Diabetes typ 1 symtom
Man kan äta allt om man har diabetes men man måste hålla koll på: Mängden och energiinnehållet för att hålla vikten Kolhydratinnehållet för att ha koll på blodsockret. Några enkla råd Ät inte för mycket varje måltid. Frukost, lunch, middag och eventuellt mellanmål. Sträva efter att äta fiberrik mat t. Totala mängden socker ska helst inte överstiga 50 g. Se gärna på innehållsförteckningen angående sockerinnehåll i olika livsmedel. Undvik för mycket fett! Försök äta "rätt fett" flytande vegetariska fetter Mjölk, fil, ost och margarin med låg fetthalt men utan tillsatt socker. Stek i olja eller flytande margarin. Ät mer fisk. Påläggsförslag: mager skinka, bredbar mjukost, grönsaker. Frukt och bär innehåller fruktsocker men även fiber och vitaminer. Försök äta två-tre frukter per dag, gärna som mellanmål eller dessert. Undvik juice, söt saft, läskedrycker, marmelad, krämer, sylt, fruktsoppor, godis och glass. Dessa produkter kan innehålla socker även om de klassas som "osötade".
Diabetes typ 2
Bli medlem Ge gåva Diabetes typ 2 och kost Mat som är hälsosam för andra är också bra för dig som har diabetes. Det viktigaste är att inte äta för mycket och att variera vad du äter av näringsrik mat. Med hjälp av bra matvanor kan du påverka ditt blodsocker. Vad i maten påverkar blodsockret Vår mat ger oss näringsämnen som protein, fett och kolhydrater som kroppen behöver. Exempel på mat som innehåller långsamma kolhydrater är linser, bönor och ful kornspasta. För att få ett bättre blodsocker är det klokt att äta mindre mängd av kolhydrater och att oftare välja långsamma än snabba. Mät blodsockret strax före och 2 timmar efter måltiden. Går du upp i vikt så kan det vara så att du äter för mycket. Råd för ett bättre blodsocker Fördela maten jämnt över hela dagen. Frukost, lunch och middag samt mellanmål är en bra fördelning. Ett bra hjälpmedel som gör det lättare att välja hälsosam mat är nyckelhålsmärket. Finns nyckelhålet på maten du köper så innehåller den mer fiber och fullkorn, mindre socker, mindre fett eller bättre fett samt mindre salt.
Bra matvanor ökar möjligheterna till ett stabilt blodsocker och minskar risken för hypo- och hyperglykemier. Tresiba® är ett basinsulin för subkutan administrering en gång dagligen vid valfri tidpunkt, men lämpligen vid samma tidpunkt varje dag. Indikation: Behandling av diabetes mellitus hos vuxna, ungdomar och barn från 1 års ålder. Varningar och försiktighet: En övergång till annan typ, annat märke eller annan tillverkare av insulin måste ske under medicinsk övervakning och kan leda till att dosen måste justeras. Patienterna måste instrueras att alltid kontrollera etiketten på insulinet före varje injektion, för att undvika förväxling mellan de båda styrkorna av Tresiba® eller med andra insulinpreparat. Hypoglykemi kan uppträda om insulindosen är för hög i förhållande till insulinbehovet. Fall av hjärtsvikt har rapporterats när pioglitazon använts i kombination med insulin, särskilt hos patienter med riskfaktorer för att utveckla hjärtsvikt.