Fyraårig växtföljd: växtföljd majs
Växtföljd spannmål
Så funkar växelbruk och växtföljd Publicerad 21 februari Text: Karina Brozinic Odlar man grödor på samma plats i många år, kan jorden utarmas på sikt. Växelbruk innebär att man roterar växternas placering varje år i en viss växtföljd. Detta gör man för att växter behöver olika mycket näring. Vissa växtgrupper kan berika jorden med kväve, som mer näringskrävande kan tillgodogöra sig nästa år. Genom att byta växtplats undviker man även att vissa sjukdomar och skadedjur får fästen. Undvika jordtrötthet och växtsjukdomar Vissa växtgrupper berikar jorden med näring, medan andra är känsligare för jordbundna sjukdomar och skadedjur. Det finns sjukdomar och skadegörare som kan överleva i jorden i många år, vissa upp till 20 år, så det gäller att inte odla just dessa grödor på samma ställe år efter år. För att undvika så kallad jordtrötthet finns enkla regler att följa. Innan det blev vanligt att använda konstgödsel i våra hemträdgårdar, tillhörde växtföljd allmänbildning.
6-årig växtföljd
Sök efter: 5 grönsaker som styr min växtföljd För mig är växtföljden ett stöd. Den ger mig en grundstruktur. En ram. När den är satt fyller jag på med övrigt från paletten och målar vidare på min grönsakstavla. Jag ser att det dyker upp frågor om växtföljd lite här och var. Har skrivit ganska lite om det ser jag och gör därför ett försök att bättre på innehållet här på bloggen. Kanske har du nytta av mina tankar inför planeringen av nästa års odling. Växtföljden är ett sätt att rotera grödor i köksträdgården så att en och samma grönsak inte kommer att växa på samma plats år från år. Vissa grönsaker är det inte så noga med, medan andra kan ge problem i jorden om de odlas år ut och år in på samma plats. Det som kan hända är att olika slags sporer och bakterier, som lockas till en viss typ av grönsak, får fäste i jorden och kan bli svåra att få bukt med. Av den anledningen är jag noga med att byta växtplats för grönsakerna - i alla fall fem av dem. Växtföljd efter täckodling I många böcker klumpas grönsakerna ihop i till exempel fyra-sex block som varje år roterar mellan de olika växtplatserna i köksträdgården.
Att odla med växtföljd
Så fungerar växtföljd och växelbruk Växtföljd, eller växelbruk är två ord för samma sak och används för ettåriga växter. Fleråriga, perenna grönsaker som rabarber, sparris mfl. När samma växtslag odlas på samma plats under flera år uppstår det som brukar kallas jordtrötthet se artikel Vad är jordtrötthet? Jordens förmåga att behålla näring och struktur avtar med sämre odlingsresultat och svagare och sämre utvecklade växter till följd. I växelbruket där växtfamiljerna roteras i en fyraårig cykel utnyttjas de olika växternas egenskaper. Jordens näringsbalans optimeras och risken för skadegörare minimeras. Metoden med växelbruk fungerar likadant i pallkragens lilla format som i bondens fältodling på flera hektar. Genom växelbruket utnyttjas enskaper hos de olika växtslagen samtidigt som tillväxtmiljön för skadegörare försämras. Näring och struktur Kålväxter är näringskrävande, dill är känslig för sjukdomar. Potatis har rötter som luckrar på djupet medan sallat håller sig i översta jordskiktet.
Så fungerar växtföljd och växelbruk
Att odla med växtföljd Att odla med växtföljd Det är inte svårt att odla med växelbruk! Enklast är att dela in din odling i fyra delar och skapa en växtföljd som på ett naturligt sätt ger tillbaka näring till jorden och som motverkar skadedjur och sjukdomar. En fyraårig växtföljd med grödor som kräver olika mängd näring främjar jorden och motverkar skadedjur och sjukdomar. Morötter har som de flesta rotfrukter ett måttligt näringsbehov. Majrova är en rotfrukt med måttligt näringsbehov. Mangold odlas med andra växter med måttligt näringsbehov. Ärtor ger näring till jorden och behöver endast lite hjälp med gödsel. Kålväxter kräver mycket näring av jorden! Av Katarina Kihlberg För hundra år sedan var växelbruk en självklarhet. Det fanns varken råd eller tid att utarma jorden, dra på grödorna sjukdomar och riskera sina skördar. I mitten på förra århundradet kom så kemikalierna in jordbruket och "hjälpte" till att snabbt och lätt tillföra jorden näring och bekämpa ohyra och andra angrepp.