Skogsavverkning konsekvenser: skogsskövling konsekvenser
Skogar och klimatförändringar
Ulriksdals Slott, 81 Solna Org. Skogarna håller idag enorma mängder kol bundet i levande vegetation som exempelvis trädstammar. Även marken och jordlagren håller också många gånger stora mängder kol, till exempel består mycket skogsmark av torvlager. Torvlager som lätt börjar förmultna om träden tas bort. När skog huggs ner och i slutänden bränns eller förmultnar snabbare än ny skog hinner växa upp blir resultatet att mängden koldioxid i atmosfären ökar. Det bidrar till att öka växthuseffekten på samma sätt som förbränning av olja, kol och andra fossila bränslen gör. I en orörd eller hållbart brukad skog sker också ett visst utbyte av koldioxid, men balansen mellan döda träd och nytillväxt är på ett större plan relativt konstant. Utsläppen av koldioxid från avskogning och skogsförstörelse uppgår till cirka 12 procent av alla växthusgaser som släpps ut i atmosfären. Stora delar av världens skogar binder också mer kol i sina ekosystem än vad som släpps ut naturligt genom att träd till exempel dör.
Avskogning koldioxidutsläpp
Ulriksdals Slott, 81 Solna Org. Varje år förstörs och försvinner cirka kvadratkilometer tropiska skogar. Även om stora regnskogsområden fortfarande finns kvar i centrala Afrika och Sydamerika, försvinner de i oroväckande snabb takt. Att regnskogen helt enkelt försvinner och blir något annat än en levande, grönskande plats full av liv kallas för avskogning. Det är det absolut största hotet mot regnskogen. Ibland tas skogen bort för att marken ska användas till något annat, ibland lämnas den bara tom. Avskogningen i tropikerna pågår hela tiden, men hur mycket varierar över tid och från plats till plats. Till exempel avskogades Atlantregnskogsregionen i Brasilien under och talet, medan Sumatra i Indonesien hade en enormt kraftig avskogning under och talet. De flesta är i tropikerna och regnskogsområden och tillsammans uppgår dessa områden till miljoner hektar. Läs mer om avskogningen i världen Orsaker till avskogningen Det som till mesta del driver på avskogningen är vi människor och vårt behov av olika jordbruksprodukter.
hoten mot regnskogen
Skogsencyklopedin avskogning avverkning av naturskog i sådan omfattning att ny skog inte hinner växa upp i samma takt. Några av de vanligaste orsakerna är t. Man räknar med att mellan en tredjedel och hälften av de naturliga skogarna avskogades fram till mitten av talet och detta fortsatte sedan i snabb takt. Under senare tid har skogsdöd, främst i Mellaneuropa, bidragit till avskogningen. De yttersta orsakerna till avskogning är dels befolkningsökningen, dels industrisamhällets exploaterande inställning. Se även skogsskövling. Genom avskogningen förändras landskap och livsmiljö radikalt. Marken lämnas utan skyddande vegetation och erosion och jordförlust får fritt spelrum. Vidare minskar markens vattenhållande förmåga och flödesutjämnande effekt. Markens mikroklimat, struktur och biologiska liv påverkas genomgripande. Luften i området blir torrare vilket påverkar hela klimatet, även långt ifrån själva avskogningsområdet. Organiskt bundet kol frigörs genom ökad markandning och hamnar i atmosfären som koldioxid, vilken bidrar till växthuseffekten.
Kolsänka skog
Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar. Mellan 90 och 99 procent av avskogningen i tropikerna kan kopplas till jordbruket — mark som sedan bara delvis används för odling. Skövlingen av skogen får konsekvenser för både klimat och ekologisk mångfald. Tropisk avskogning, inte minst i Amazonas, står för cirka en tiondel av de globala koldioxidutsläppen. Skogsskövlingen är den största orsaken till förlust av biologisk mångfald på land. Den hotar också försörjningen för hundratals miljoner människor i de berörda områdena. På klimattoppmötet i Glasgow i november beslutade världens ledare att ta krafttag mot avskogningen för att skydda klimat och biologisk mångfald. Den nya Chalmersledda studien bidrar nu med nya kunskaper om omfattningen och om drivkrafterna bakom avskogningen. Liten del som faktiskt leder till jordbruksproduktion — Vi kan visa att nästan all avskogning i tropikerna kan kopplas till jordbruket, men vad som förvånade oss var hur liten del — bara mellan 45 och 65 procent — som leder till faktisk jordbruksproduktion på den avskogade marken.